Vi behöver kunniga läkare!

Ni som arbetar inom vården kan göra stor skillnad! Här kan du läsa om sjukdomen och hur WED-Förbundet kan stödja arbetet med WED-patienter.

Publicerad

Uppskattningsvis en tiondel av befolkningen har WED/RLS med besvär i olika grad. Ungefär en tredjedel av dessa kan ha nytta av läkemedelsbehandling.

Det känns som krypningar, stickningar, brännande känsla, smärta, och/eller behov att sparka med benen. Besvären är oftast mest påtagliga i benen, men kan kännas även i armar och bål. Rastlöshetskänslan gör att man bara måste upp och röra sig. Nattsömnen blir dålig, ofta mycket dålig.

Det typiska är att besvären försvinner eller lindras påtagligt nästan omedelbart när man går upp och rör sig. När man sedan försöker återgå till vila kommer besvären tillbaka nästan lika fort.

Besvären är oftast störst på kvällen och natten, men de kan förekomma vilken tid på dygnet som helst. Att sitta still för att titta på TV, gå på bio eller teater, eller flyga kan vara mycket svårt.

Sjukdomen förekommer hos både kvinnor och män, men är vanligare bland kvinnor. Den uppmärksammas ofta i medelåldern, men förekommer i alla åldrar. Många av WED-Förbundets medlemmar berättar om stora problem redan i barndomen, då ofta avfärdade som växtvärk. WED/RLS kan också vara en bidragande orsak till att äldre får rastlösa nätter, och den kan vara en bidragande faktor vid neuropsykiatriska problem.

I lättare fall kan det räcka med råd om livsstil och lindrande åtgärder. Många tips finns i WED-Förbundets patientbroschyr.

I svårare fall behövs läkemedel. Tyvärr finns det inget läkemedel som är primärt utvecklat för att hjälpa vid WED/RLS. Opioiderna är den äldsta effektiva läkemedelstypen, med välkända nackdelar och risker. Dopaminerga läkemedel är idag ofta förstahandsval, men den terapeutiska bredden är smal och augmentation (symptomförstärkning som följd av överdosering) ett vanligt problem. Antiepileptika används också ofta, men även där finns betydande problem.

Slutversion, dubbelsidig

Tillsammans med kunniga och engagerade läkare prövar vi olika sätt att hantera vår sjukdom och våra läkemedel. Många har erfarenheten att FASS dosrekommendationer för dopaminergika är för höga. Vi delar upp dygnsdoser och delar tabletter. De som hittat något som fungerar kan vara ovilliga att pröva andra fabrikat och ber läkaren kryssa för att inget generiskt utbyte ska ske. Vi provar olika kombinationsbehandlingar. Många prövar också olika huskurer och naturläkemedel, och många byter erfarenheter kring sådant

WED-FÖRBUNDET KAN STÖDJA VÅRDEN

Vi i WED-Förbundet har bred samlad patienterfarenhet och vi har kontakter med både svensk och internationell expertis.

Utbildning
Vi bidrar gärna till vårdens utbildningar, lokalt, regionalt och nationellt. Vi kan förmedla kontakt med WED-erfarna både läkare och patienter. Kontakta oss gärna! 

Broschyr
Vi har en bra patientbroschyr. Innehållet går att se här på hemsidan. Du kan också kostnadsfritt beställa upptryckta exemplar för att kunna lämna ut till patienter och/eller lägga ut i väntrum. 

Hemsida
På Wedforbundet.se är finns mycket information. Innehållet är primärt riktat till patienter, men mycket kan även vara professionellt intressant. Tipsa gärna dina patienter!

Brev till allmänläkare

Här finns ett brev riktat till allmänmedicinare. Brevet är skrivet av Kurt Hedlund, läkare som själv är drabbad av WED.

WED till kollega 200301

Medlemstidning

Medlemmar får vår tidning RASTLÖS fyra gånger per år. På samma sätt som med patientbroschyren kan du även kostnadsfritt beställa upptryckta exemplar av RASTLÖS för att kunna lämna och/eller lägga ut i väntrum/kafferum.

Kunskapsstöd som Internetmedicin, Medibas, Praktisk medicin, Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd och regionala informationssidor innehåller naturligtvis användbar information. Vi hoppas kunna bidra till att vidareutveckla deras innehåll.

WED-FÖRBUNDET FÖLJER UTVECKLINGEN

Efter bästa förmåga följer vi den internationella forskningen och försöker ta hem kunskaper. Läs till exempel om nya rekommendationer om ferritin och den nya kommande diagnoskoden.

Text: Sören Berg