Etiologi – primär samt sekundär WED/RLS

WED/RLS etiologi finns i två olika former, primär eller idiopatisk – med än så länge okänd orsak – och sekundär eller symtomatisk – med underliggande sjukdomar och tillstånd.

Fakta om WED/RLS:

  • Kronisk neurologisk sjukdom i CNS. Exakt etiologi är fortfarande okänd.
  • Ingen neurodegenererativ sjukdom.
  • Trolig disinhibering i CNS vid omkopplingen mellan aktivitet och vila.
  • Järnmetabolismen spelar en viktig roll i dopainsystemet.
  • Dopaminproduktionen är normal.
  • Neuronal dopaminfunktion är troligen störd.
  • Möjlig störning i neuronala transmittorsystem.
  • Dopaminergikia i små doser reducerar effektivt symtomen.
  • Polyneuropati, PLMS och smärtförnimmelser är vanliga tillsammans med WED/RLS.
  • Oftast tacksam att behandla.

Etiologi - i primär WED/RLS kan genen ha sin orsak till sjukdomenPrimär eller idiopatisk WED/RLS (60 %)

  • Primär eller idiopatisk WED/RLS har en hög grad av genetiskt ursprung och ärvs dominant autosomalt.
  • Symtomen startar oftast i 20 till 40 års åldern
  • 40 % av vuxna har haft problem som barn
  • Symtom före 45 års ålder betyder mer ärftligt inslag och ett långsammare förlopp med perioder av remission
  • Debut efter 50 års åder betyder mindre ärftlighet och ett snabbare procession utan perioder med remission
  • Även barn kan vara drabbade (ADHD?)

Sekundär eller symtomatisk WED/RLS (40 %)

En underliggande sjukdom eller medicinskt tillstånd medför att en symtomatisk WED/RLS kliniskt manifesteras. När den underliggande sjukdomen eller det medicinska tillståndet framgångsrikt behandlas försvinner som regel de sekundära WED/RLS symtomen.

  • Blodbrist / Järnbrist
  • Åderlåtning
  • Graviditet (hormoner?) Vanligtvis mest problem i tredje trimestern. Post partus försvinner symtomen men kommer ofta förstärkt tillbaks vid nästa graviditet.
  • Njursjukdom och dialys. WED/RLS besvären försvinner helt vid en transplantation
  • Polyneuropati. 80 % av WED/RLS patienterna har uttalade problem med polyneuropatiska smärtor.
  • Ryggmärgsskada
  • Sömnapne
  • Vitaminbrist (B12 och folsyra)
  • Terapi med vissa läkemedel. Vissa farmaka har större affinitet till de postsynaptiska dopaminreceptorerna än dopamin eller dopaminerga läkemedel har.
  • Antidepressiva (såväl tri- och tetracykliska farmaka som Saroten/amitriptylin och Surmontil/trimipramin) men också nya effektiva selektiva serotonininhibitorer (SSRI)
  • H2-Blockare
  • Antihistaminer mot illamående (icke Domperidon)
  • Neuroleptika

   

Betalning med

Betala gärna medlemsavgiften med Swish

WED-Förbundets Facebook-sida

WED-Förbundets Facebook-sida